Inför detta nummer av webbtidningen har vi valt att fokusera på balans i livet, eftersom alla måsten och borden kring jul kan göra att vi känner oss stressade och har svårt att prioritera vad som är viktigt.
Allt det som vi tror att vi måste hinna med - förhåller det sig verkligen så?
Skapa nya rutiner som går i riktning mot det just du vill
Vi har i detta nummer av webbtidningen bett Satori Mateu, som coachar företagsledare i stora organisationer såväl som kärlekspar i relationer, skriva en artikel om hur man skapar balans i livet.
Hans artikel om hur man får mer saker gjort men utan att känna större stress handlar om att ta sig tiden att värdera vad som är viktigt för just dig och sedan göra en handlingsplan till hur du ska nå dit i några enkla steg.
Hur kan jag prioritera om i mitt liv och strunta i vad andra tycker?
Samma grundtema går igen i redaktionens boktips för julen: boken Rik på riktigt - En värdefull vardag är möjlig!
Vi har lyft fram några enkla reflektionsfrågor från boken, som kanske kan hjälpa dig som ledare att fundera över vad du vill prioritera i ditt liv och att försöka göra det utifrån ditt eget hjärta, oavsett vad omgivningen gör, tycker eller säger.
Den här boken har några år på nacken. Trots detta vill vi gärna tipsa om denna läsning nu när du ändå har (förhoppningsvis) några lediga dagar över jul. De röda dagarna faller ju sig ganska bra i år, så kanske har du tid att krypa ihop i bästa läsfåtöljen när lugnet lägrat sig i hemmet och läsa några rader. Vem vet- kanske förändrar det ditt liv och hur du ser på vad du gör med din tid, på sätt du inte kunnat ana?
Frågor att ställa sig kring alla göromål som hör till jul och nyår
Utifrån bokens grundtema vill vi passa på att uppmana dig som känner stress över alla göromål att ta dig en funderare på följande:
- Behöver julbordet verkligen bestå av 8 sorters sill, hemmakokt julskinka och måste pepparkakorna verkligen vara spritsade?
- Behöver barnen få 20 julklappar, eller räcker det med två?
- Måste ni se Kalle Anka klockan tre, eller kan ni ha en tv-fri dag?
- Kan ni bara vara hemma på nyårsafton utan att skämmas inför bekantskapskretsen?
Föreställningen om vad som måste förhålla sig på ett visst sätt på jul och nyår, var har du fått med dig den? Från uppväxten, vänner eller upplevda inre drömbilder kring hur den perfekta julledigheten ska se ut?
Blir du lycklig av att ha allt enligt invanda traditioner eller känner du dig mest stressad av att prestera en fantastisk jul?
Gör du dessa traditioner för din egen skull, för dina barn eller kanske för din mosters skull?
Anpassar du innehållet till julbordets innehåll till det du tror (eller kanske vet) att andra vill ha där?
Men... Hur skulle det se ut om ni som står för julbordet gör julbordet precis så stort eller så litet som ni upplever att ni vill ha det och mäktar med?
Hur skulle det se ut om ni frågar dem ni ska spendera julen med vad som känns viktigast. Om ni frågade vad intentionen med julledigheten är. Är det ledighet, gemenskap, bus och skoj, stillsamhet och harmoni eller tradition som står överst på önskelistan? Och sedan slutade jämföra er med andra och gjorde det som känns bäst för just er.
Hur skulle det se ut om ni inte bara tänkte tanken som vanligt utan faktiskt bjöd in en granne eller nära vän som ni vet sitter ensam i jul? Eller, om det är du som upplever en påtvingad ensamhet, att du med stolthet i rösten kunde berätta för en god vän att du skulle uppskatta lite sällskap?
Hur skulle det se ut om ni tog ställning till om ni ville gå på nyårsfest eller inte i år och sedan gjorde det som kändes bäst, utan att bry er om vad andra kan tänkas tycka om ert val istället för att göra saker som "förväntas av en". Kanske hade ni modet att tala om att ni prioriterar att bara vara hemma på nyår och tackade nej till en nyårsfest, eller kanske väljer ni att ställa till med ett hejdundrande kalas istället för att deppa för att ni inte blivit bjudna i år heller.
Vet du -jag tror att det antagligen skulle se jättebra ut!
Framförallt för att ni känt efter och tagit ställning till vad ni anser vara viktigt och då blir allt tillräckligt bra och värdemässigt sett "alldeles, alldeles underbart" (som Askungen skulle säga).
Med hopp om en fröjdefull jul och tid för eftertanke,
Laura Sjölander