Gruppers utveckling i olika faser

Det finns flera olika modeller som beskriver hur grupper, och därmed relationer, utvecklas i olika stadier eller faser. De börjar ofta med en ny, omogen grupp tills gruppen blir mer samspelt och mogen. De olika modellerna kan variera i utformning och antal faser. Här kommer du få lära dig mer om modell med tre huvudfaser och två vilofaser.

Den bygger FIRO-teorin® som skapades av en amerikan vid namn Will Schutz. Han fick i uppdrag att studera varför vissa grupper fungerade bra tillsammans och vissa fungerade mindre bra. Han fann tre behov, som han senare kom att kalla preferenser, och kallade det för FIRO som fritt översatt står för Fundamental Interpersonell Relations Orientering. De tre behoven var behovet av:

• Inkludering

• Kontroll

• Öppenhet

Bakom det första behovet (eller preferensen); inkludering, finns en rädsla för att bli ignorerad som i sin tur grundar sig på en önskan om att vara viktig för andra.

Bakom det andra behovet; kontroll, finns en rädsla för att bli förödmjukad som i sin tur grundar sig på en önskan om att upplevas som kompetent.

Bakom det tredje behovet; öppenhet, finns en rädsla för att bli avvisad som i sin tur grundar sig på en önskan om att vara omtyckt.

Senare utgick andra personer från Will Schutz forskning och skapade den modell du kommer att läsa om  här. De utgick från de tre behov Will Schutz formulerade och skapade baserat på dessa en illustration av gruppers utveckling.

Bilden på Will Schutz är hämtad från Wikipedia.org

Modell med tre huvudfaser och två vilofaser

 Denna modell går att använda på grupper från två personer upp till betydligt större grupper. I den första versionen av modellen kallade man huvudfaserna för Tillhöra, Rollsökning och Samhörighet. Här kommer vi att använda de ursprungliga behoven för att namnge faserna, det vill säga Inkludering, Kontroll och Öppenhet.

En grupp, eller relation, som vill uppnå öppenhet och effektivitet måste genomgå först Inkludering och sedan Kontroll för att nå framgång. En grupp som genom utveckling nått den tredje fasen – Öppenhet – kommer då och då att falla tillbaka till de tidigare faserna, till exempel beroende på att nya medlemmar i gruppen kommer till eller att en uppgift faller utanför gruppens ram. Ju mognare gruppen är, desto lättare är det för gruppmedlemmarna att återvända till Öppenhetsfasen.

Två övergångsfaser att vila i

I modellen lade man också till två vilofaser, eller övergångsfaser, då både Inkludering och Kontroll kan kräva en del energi. Därför kan gruppen behöva samla energi inför nästa fas. De två vilofaserna  kallades gemyt och idyll.

Gemytfasen som infaller efter Inkluderingsfasen kan exempelvis kännetecknas av att alla bestämt sig för att vara i gruppen. Det finns flera saker som bubblar under ytan, gryende konflikter som ännu inte gett sig tillkänna och gruppen upplever att de har småtrevligt tillsammans, till exempel genom att fika tillsammans med hög energi.

När är en grupp som mest effektiv?

Effektivitet vad gäller att lösa uppgifter är enligt denna modell störst i Öppenhetsfasen, då medlemmarna slipper lägga energi på relationerna i gruppen. Näst störst effektivitet återfinns i Inkluderingsfasen och gruppen är oftast som minst effektiv i Kontrollfasen eftersom nästan all energi går åt till att finna sin roll och att få klart för sig hur relationerna inom gruppen egentligen ska se ut.

Liknelse vid en båtresa

Man brukar ibland likna modellen vid en båtresa, där Inkluderingsfasen liknas vid att en del av gruppen sitter i båten som ligger vid bryggan, andra står på bryggan och funderar på om de ska kliva i båten eller ej.

I Kontrollfasen sitter alla i båten som gett sig ut på vattnet,  men alla ror åt olika håll och ingen vet riktigt vem som ska få bestämma. Några kanske inte ror alls.

I Öppenhetsfasen har man hittat sina roller ombord och man ror åt samma håll. Det finns en stark känsla av samhörighet och gemensamma mål, ledarskapet skiftar alltefter den kompetens uppkomna situationer kräver.

Kännetecken och exempel på beteenden i de olika faserna

Det rör sig både framåt och bakåt

Många organisationer som har grupper som kommer in i den konfliktfyllda och energikrävande Kontrollfasen väljer att omorganisera eller att anställa en ny chef.  Det medför att gruppen återvänder till den första fasen som präglas av osäkerhet och frågor om acceptans, ett på ytan till synes behagligare arbetsklimat utan större konflikter.

En relation med två personer som exempel

Vi kan använda ett parförhållande som exempel så kanske du lättare kan se hur de olika faserna kan se ut. Låt oss säga personerna i förhållandet heter Kalle och Lotta, som just har träffats.

Den första huvudfasen, Inkludering, motsvaras då av den spännande tiden då man lär känna varandra, sedan kommer gemytfasen av förälskelse då allt är rosenrött. Båda parter anstränger sig ofta för att visa upp en god bild av sig själv. Man passar tider, klär upp sig, sköter om sitt utseende med mera.

Sedan kommer perioden då man upptäcker att den andre kanske inte är allt det som man trodde eller önskade att den skulle vara. Det börjar dyka upp konflikter om ditt och datt, detta motsvaras då av Kontrollfasen.

Det klassiska uttrycket "att bestämma var skåpet ska stå" passar väl för denna fas. Här finns ett vägskäl: fortsätta tillsammans eller ta ut skilsmässa. I en skilsmässa går man senare tillbaks till Inkluderingsfasen i ett nytt förhållande med en annan person. Väljer man att fortsätta tillsammans arbetar man sig igenom konflikterna och lär sig uppskatta varandras olikheter.

Många relationer fastnar i denna fas och man har oändliga småkonflikter som ofta slutar med att man bråkar om småsaker som egentligen inte har någon betydelse för relationen, så kallade "rätt-och-fel-diskussioner".

Hur Kalle och Lotta kommer vidare

Antingen kan Kalle och Lotta organisera relationen för att komma igenom rollsökningsfasen, de skapar Familjen AB eller så gör de ett gemensamt åtagande att utveckla relationen och vara villiga att stå både genom blåst och konflikter med en stark tro - tillit - på att det goda kommer tillbaka. Detta åtagande innefattar att ge varandra feedback, att ägna sig åt aktivt lyssnande och att använda språk med ansvar.

Så säg att Kalle och Lotta har arbetat sig igenom Kontrollfasen och kommit till Öppenhetsfasen. De har fördjupat sin kärlek och kommer fram till att de nu vill skaffa barn tillsammans.

Om vi ser på detta ur ett grupperspektiv så innebär det att en ny gruppmedlem kommer till familjen. Detta för relationen tillbaka till den första fasen, Inkludering, där det handlar om frågorna "Blev det här som jag hade tänkt mig?" och "Vill jag vara kvar i den här familjen?"

En ny resa som kan vara påfrestande

Sedan skall de med denna nya gruppering ånyo göra resan genom de olika faserna. Under tiden som de kanske har svårt att hitta tid att prata med varandra, inte sover mer än två timmar ostört om natten och har en tredje gruppmedlem, bebisen, som uttrycker sina behov titt som tätt, men inte alltid på ett lättförståeligt sätt.

Detta kan kännas övermäktigt att klara av och studier har visat att många relationer spricker inom två år, efter det att det fötts ett barn i familjen. Detta kan vara en av anledningarna, att det blir så mödosamt att ta sig igenom faserna igen, att tron och tilliten till att det goda kommer tillbaka inte förmår övervinna fantasin om att gräset är grönare på andra sidan.

Om känslor

Tidigare konstaterades att denna teori och modell handlar om känslor. Den känsla som är grundläggande här är rädsla. Ju mer rädslor i relationen, desto längre bak i faserna är relationen och desto mer omogen är relationen. Motsatt; ju mer tillit och kärlek i relationen, desto längre fram bland faserna och desto mer mogen relation.

Du kanske inte använder termen rädsla öppet. Ibland gömmer vi rädslan i vad vi tror är mer socialt acceptabla termer som osäkerhet, stress och irritation. Motsatt talar vi i grupper inte heller alltid öppet om kärlek utan använder andra uttryck såsom god gemenskap, vänskap och gillande.