Det språk vi använder kan säga en hel del om vårt sätt att förhålla oss till oss själva och till andra människor. Det kraftfullaste ordet som någonsin uppfunnits i sammanhanget av relationer är ordet "jag". Otaliga gånger har jag sett hur detta magiska ord har löst upp de till synes svåraste konflikter och trätomål. Alltför ofta så gömmer vi detta ord bakom andra ord eller bakom en fråga.
Språk med och utan ansvar
Istället för att säga rakt ut att "jag tycker att vi ska visa varandra mer respekt" så formuleras meningen till "man borde visa mer respekt för varandra" eller så gömmer vi oss i vi-formen av rädsla för att stå ut alltför mycket.
En annan form av kurragömma med mina egna åsikter och det jag står för är att formulera det jag egentligen vill uttrycka som en fråga.
Till exempel om jag egentligen menar att jag är trött och vill att vi tar en paus i arbetet, tar jag inte ansvar för min egen upplevelse och säger "jag vill ta paus nu" utan formulerar om detta till en fråga: "när ska vi ta paus?". Det är då lätt hänt att de andra inte uppfattar att du är trött utan bara besvarar frågan, helt enkelt, vilket kan leda till frustration hos den som är trött och ville att de skulle uppfatta budskapet bakom frågan. Det blir så oerhört tydligare i kommunikationen när vi kan använda ett språk med ansvar.
Ett annat exempel är när den ena parten skjuter över ansvaret till den andre genom att exempelvis säga: "du behöver lära dig att uttrycka dig tydligare". Vi tar mer ansvar för vårt språk genom formuleringen "jag förstår dig inte".
Vad skulle du kunna säga istället för dessa exempel:
"Man blir besviken på vissa personer ibland".
"Det går inte att ge dig ledigt, för då finns det de som kommer att tycka att det är orättvist"
Att kommunicera med ansvar innebär ofta att se till att ordet jag med finns med i det jag säger. Tydlighet skapar trygghet, trygghet skapar miljöer där människor presterar bättre. Genom ditt språk kan du skapa denna tydlighet.
Att till exempel säga "Jag blir irriterad när du kommer sent till vårt möte" istället för "Man bör inte göra så" ökar din tydlighet och inspirerar dina medarbetare att göra detsamma, det vill säga ta ansvar i sin egen kommunikation. Då kommer mindre energi gå åt till att gissa vad andra står för, vilka "vissa" är och vi spar tid genom en direktare kommunikation.
Min farmor brukade berätta hur hon i skolan under den första hälften av 1900-talet fick lära sig att det var fult att börja meningar med jag. Denna sedvänja verkar ligga kvar än idag i många fall.
Effektiv feedback är att använda språk med ansvar
En fallgrop när vi vill förmedla en återkoppling till en annan person är återigen att vi lägger över ansvaret hos dem istället för hos oss själva. Att anklaga någon för att köra över dig är sällan konstruktivt. Att tala utifrån sig själv och hur vissa situationer påverkar dig är mer avväpnande och ansvarsfullt, till exempel att du blir rädd och inte vågar stå upp dig för dig själv tillsammans med den andra personen. Detta leder in på vägen till dialog som fördjupar mänskliga relationer. Öppenhet bygger tillit.
Ordet ansvar
Vad innebär egentligen ordet ansvar? Det handlar om att svara an. Det kan vi utläsa av ordet självt.
Vad är det då vi svarar an mot? Det kan ju vara olika beroende på vad vi tar ansvar för. Det mest hälsosamma är att ta ansvar för sig själv. Det innebär att vi svarar an mot oss själva. Det är då jag blir trovärdig för min omgivning enligt följande magiska formel:
- Jag är uppmärksam på det som sker i mig.
- Jag tillåter mig själv att reflektera över det.
- Jag omvandlar det till insikter.
- Dessa insikter omsätter jag i handling.
- Jag är uppmärksam på effekterna av mitt handlande.
När jag genomför dessa steg blir jag alltså trovärdig genom att svara an. Som bonus ger jag också mig själv självrespekt.
Försöka förstå eller göra sig förstådd?
Vi kan också välja vårt fokus. Två olika fokus som kan göra all skillnad i världen för kvaliteten på mina relationer är om jag huvudsakligen fokuserar på att förstå eller på att bli förstådd...
Är du en person som oftast strävar efter att förstå eller efter att blir förstådd? Och kan du fånga dig själv mitt i en diskussion för att se vilket fokus du har i detta ögonblicket?
I konfliktsituationer är det ofta för mycket fokus på att göra sig förstådd - istället för att ägna sig åt att förstå den andra parten.
Ett typisk beteende när vi ägnar oss åt att bli förstådda är att vi har vårt svar spelandes inne i huvudet, medan vi halvhjärtat lyssnar på den andre eller bara väntar på en andhämtningspaus där vi kan klippa in vårt budskap. Vi kan leva i tron att jo, jag försöker förstå, men i själva verket förbereder hjärnan våra egna bilder och våra egna formuleringar som ska tydliggöra för den andra personen vad vi menar.
Vågar du stanna upp, tömma ditt eget huvud och bara lyssna och ägna dig att försöka se världen genom den andra personens ögon? I detta finns en tillit till att den andra personen också kommer att stanna upp och gengälda oss samma ynnest och med full uppmärksamhet ägna sig åt att förstå dig.
Du kan läsa mer om att förstå eller att bli förstådd i kapitel 5 som handlar om konflikthantering.
Utan relation - ingen kommunikation
Ett talesätt säger: " utan relation, ingen kommunikation". Flera studier har visat på småpratets betydelse för ett gott ledarskap.
Bland annat beskriver Gunnar Ekman i en av sina böcker hur det så kallade "småpratet" bygger förtroende och relationer som sedan ger förutsättningarna för att ledarskapet ska fungera.
Det är viktigt att ledaren deltar i småpratet, både för att bygga en relation och för att det är i småpratet som många beslut fattas och viktiga ämnen diskuteras.
Ekman ser bland annat en fälla i att ledare blir för upptagna med allehanda andra uppgifter, så att de missar deras viktiga roll i småpratet.
Har du inte byggt en relation, så kommer du sedan att ha mycket svårt att göra något vettigt av din kommunikation.
Småprat leder till relation leder till kommunikation
Träna dig på att småprata med dina medarbetare om allt mellan himmel och jord - vädret, sport, deras fritidsintressen, deras familjer med mera.
För vissa faller detta naturligt, andra får göra en mer medveten ansträngning, både för att hantera sina egna motstånd eller rädslor för att prata och att skapa det nödvändiga utrymmet i sina dagliga göromål.
De utbildningstimmar som organisationen satsat på kommunikationsträning kan bli fullständigt värdelös om ledaren inte sedan ägnar tid åt att bygga relationen, som gör att kommunikationen når fram.
Om du vill läsa Gunnar Ekmans bok heter den "Från prat till resultat - om vardagens ledarskap".