Att lyssna aktivt innebär att göra det tydligt för den andra personen att du faktiskt lyssnar, till exempel genom att nicka eller göra små ljud som bekräftar att du lyssnar (och att du fortfarande är vaken…). Det handlar om att vara helt och hållet närvarande istället för att stå och tänka på något annat.
Att lyssna aktivt innebär också att lyssna efter mer än bara orden som sägs. Det blir också allt det som inte sägs, som:
-
Betoning
-
tonläge
-
tempo
-
ordval
-
liknelser eller bildspråk personen använder
-
kroppsspråk
-
tystnad
Stäng av det automatiska svarsmeddelandet
Det handlar om att sträva efter att stänga av det svar du har spelande inne i ditt huvud när någon pratar med dig, att släppa din egen agenda. Magin uppstår när du aktivt sätter dig in i den andre personens tankevärld, så att du kan uppfatta det som hon eller han uppfattar, känna det som de känner bortom orden, leva med dem så som deras värld ser ut, gå i deras skor ett stycke av vägen. Att lyssna är mycket mer än att bara höra.
Många blir förvånade av det som ett aktivt lyssnande kan medföra. När du väl tagit sig över tröskeln till det aktiva lyssnandet kan även det som tidigare verkade banalt eller till och med tråkigt, ha förmågan att bli riktigt fängslande när du verkligen bestämmer dig för att vara närvarande och lyssna fullt ut. Du behöver inte hålla med i det som sägs, du behöver bara lyssna!
Ett utmärkt sätt att lyssna aktivt är att ställa frågor. Frågor bidrar till att visa intresse och uppmuntrar den som pratar att bredda och fördjupa innehållet i det som sägs.
När du får feedback av någon
Om det är du som får feedback av någon kan det aktiva lyssnandet bli extra viktigt. Ta ett djupt andetag och stoppa dig själv från att vilja reagera på feedbacken med det samma. Minns att varje människa har rätt till sin egen sanning. Lyssna, ställ klargörande frågor och sträva efter att förstå det som sägs – utan att hamna i diskussion eller försvarsställning.
En modell som vi kan kalla Lyssnar-trappan eller Feedback-trappan beskriver olika möjliga responser hos dig som får feedback.
Några exempel på svar som kan förekomma på respektive trappsteg:
FÖRKASTA "–Det här rör inte mig. Struntar väl jag i". D.v.s. att du slår ifrån dig all feedback.
FÖRSVARA "– Nej, så var det inte. Det var inte alls så det gick till".
FÖRKLARA "– Ja men, det berodde på..." eller "– Jamen så här var det, så här gick det till..."
FÖRSTÅ "– OK. Jag hör vad du säger, tack" eller kanske "– Jag förstår vad du menar".
De nedre stegen på feedback-trappan är inte enbart att se som något ont, som hämmar din kommunikation. Du kan även se dessa trappsteg utifrån den positiva intentionen som de har – som en del av ett psykologiskt försvar. Genom att ibland förkasta eller försvara dig mot åsikter skyddar du dig mot att bli utsatt för mer än du kan hantera för tillfället.
Men om du alltid svarar på feedback med bitska responser kan det bli ett hinder för nära och tillitsfulla relationer med andra människor.
